ohw..
jahapp. igår var endel av brudarna ute på party. jag övervägde att stanna hemma, eftersom jag är ledsen innombords, blir det inte bättre om jag ska dricka. visst, måste inte dricka för att jag följer med på party. men om jag inte gör det blir det mer att jag tänker på hur jag ser ut osv..
man ska vara nöjd med sig själv, jag vet. men hur lätt är det om man inte är nöjd med sig själv? det går inte att tänka om. Jag tänker alldeles för mycket på min vikt, eller egentligen inte på vikten utan hur jag ser ut. Nu är det jul och allt och åt det säger jag bara helvete. Jag tänker hela tiden att jag länktar tills om ett halvår. för då jävlar ska jag ha gått ner 10 kilo. Vet att jag gör det bäst om jag gör det på "rätt sätt". men just nu vill jag att det här ska gå fort. I sommar ska jag väga så mycket som jag vill (60 -62 kilo) och må bra, utomlands och party med tjejerna!
För ett tag sen sa min kompis(väldigt nära) att det syndes på mig att jag gått ner. det kändes bra, men var obehagligt att höra. Hon började fråga hur mycket jag vägde och hur mycket jag vill gå ner osv. Hon sa också att jag absolut inte behöver göra det, för jag är fin som jag är....
Allt jag tänker när jag får höra sånna saker är "jag klär mig så att jag döljer det jag vill ha bort. När jag byter om ser jag till att inte visa det jag inte tycker om på min kropp (min midja). Det är bara jag som vet, ingen annan" Så jag tar itne till mig ett skit när jag hör sådant. Men när hon sa så, sa hon att det även syns i mitt ansikte. Jag har aldrig tänkt på att man lixom har fett i ansiktet. Men sen hon sa så har jag tänkt. "eftersom hon sa att det syns att jag har gått ner i vikt, specielt i ansiktet - då måste jag se fet ut i ansiktet." Jag har hakat upp mig på det och nu tycker jag det. Nyper tag i kinderna och specilt kindbenen lixom och tänker "det här ska bort!"
Jag klarar alltså inte av att höra kommentarer, för det gör bara att jag yänker på kommentaren och hakar upp mig på den.
En annan kompis, min närmaste. För några månader sen, en dag jag var jätte nere pga mig själv och hon märkte på mig att det var något. Då tvingade hon ur mig vad det var och jag berättade att jag inte trivdes med mig själv. det känns bra att hon fick veta, (endel tycker att det är självklart att de närmaste vet. men tyvärr så har jag svårt att prata om mig själv om jag mår dåligt.)
Nu säger hon hela tiden att jag tränar för mkt osv. ( men wtf. hon vet varför! kan hon inte bara hålla munnen då..) eller? ... :/ som ikväll när vi tittade på film, så kommer hon in med choklad. jag vågade inte säga nej. (hennes mamma var också med) jag är väldigt nära hennes mamma också. Varje dag jag träffar dom brukar de fråga om jag har ätit middag osv. och om jag säger att jag ska och träna säger dom att jag kan strunta i det. Hon har säkert berättat för sin mamma om hur jag mår angående mig. Jag vill inte tro att hon har gjort det, men hon har nog det eftersom mamman jämt frågar mig saker om mat typ.
eller vad tror du som läsare?
En sak jag har tänkt på. Ex: jag hatar min midja. När jag jämför mig med tjejer på stan är det enda jag jämför med är deras och min midja. Oftast tänker jag, sådär skulle jag också vilja se ut.
På alla människor sätter sig fettet på olika delar. Hos mig är det midjan, andra låren osv.
Mina närmaste vänner är smala båda två. Det här låter hur konstigt som helst. Men deras fett sätter sig på midjan. Då menar jag inte att de är tjocka där. Men om de går upp i vikt är det på låren. På magen är de alltid smala. De säger hela tiden, oh jag vill ha dina ben. De är perfekta.
En gång när jag och X gick på stan sa hon "du, har jag lika stora lår som henne?" det var en tjej som var överviktig och ur min mun flög det, "är du helt åt vansinne, fan heller? du har jätte fina och smala ben. Nu var du dum, så där får du inte tänka eller säga"
Kom på då, att hon jämför sina lår med andras. Jag som inte är nöjd med min midja jämför min midja med andra.
Tänkte aldrig förut på att man kan ha fett på låren lixom. Men nu när folk har pratat om hur smala lår folk har osv har jag självklart börjat tänka på det.....
Jag känner att den här bloggen är töntig när jag skriver om fett hit och dit. vill bara slå mig själv, hur kan jag vara så dum lixom... Jag skriver väldigt vimsigt också. Men har den här bloggen endast för att skriva av mig. heejsvejs.
man ska vara nöjd med sig själv, jag vet. men hur lätt är det om man inte är nöjd med sig själv? det går inte att tänka om. Jag tänker alldeles för mycket på min vikt, eller egentligen inte på vikten utan hur jag ser ut. Nu är det jul och allt och åt det säger jag bara helvete. Jag tänker hela tiden att jag länktar tills om ett halvår. för då jävlar ska jag ha gått ner 10 kilo. Vet att jag gör det bäst om jag gör det på "rätt sätt". men just nu vill jag att det här ska gå fort. I sommar ska jag väga så mycket som jag vill (60 -62 kilo) och må bra, utomlands och party med tjejerna!
För ett tag sen sa min kompis(väldigt nära) att det syndes på mig att jag gått ner. det kändes bra, men var obehagligt att höra. Hon började fråga hur mycket jag vägde och hur mycket jag vill gå ner osv. Hon sa också att jag absolut inte behöver göra det, för jag är fin som jag är....
Allt jag tänker när jag får höra sånna saker är "jag klär mig så att jag döljer det jag vill ha bort. När jag byter om ser jag till att inte visa det jag inte tycker om på min kropp (min midja). Det är bara jag som vet, ingen annan" Så jag tar itne till mig ett skit när jag hör sådant. Men när hon sa så, sa hon att det även syns i mitt ansikte. Jag har aldrig tänkt på att man lixom har fett i ansiktet. Men sen hon sa så har jag tänkt. "eftersom hon sa att det syns att jag har gått ner i vikt, specielt i ansiktet - då måste jag se fet ut i ansiktet." Jag har hakat upp mig på det och nu tycker jag det. Nyper tag i kinderna och specilt kindbenen lixom och tänker "det här ska bort!"
Jag klarar alltså inte av att höra kommentarer, för det gör bara att jag yänker på kommentaren och hakar upp mig på den.
En annan kompis, min närmaste. För några månader sen, en dag jag var jätte nere pga mig själv och hon märkte på mig att det var något. Då tvingade hon ur mig vad det var och jag berättade att jag inte trivdes med mig själv. det känns bra att hon fick veta, (endel tycker att det är självklart att de närmaste vet. men tyvärr så har jag svårt att prata om mig själv om jag mår dåligt.)
Nu säger hon hela tiden att jag tränar för mkt osv. ( men wtf. hon vet varför! kan hon inte bara hålla munnen då..) eller? ... :/ som ikväll när vi tittade på film, så kommer hon in med choklad. jag vågade inte säga nej. (hennes mamma var också med) jag är väldigt nära hennes mamma också. Varje dag jag träffar dom brukar de fråga om jag har ätit middag osv. och om jag säger att jag ska och träna säger dom att jag kan strunta i det. Hon har säkert berättat för sin mamma om hur jag mår angående mig. Jag vill inte tro att hon har gjort det, men hon har nog det eftersom mamman jämt frågar mig saker om mat typ.
eller vad tror du som läsare?
En sak jag har tänkt på. Ex: jag hatar min midja. När jag jämför mig med tjejer på stan är det enda jag jämför med är deras och min midja. Oftast tänker jag, sådär skulle jag också vilja se ut.
På alla människor sätter sig fettet på olika delar. Hos mig är det midjan, andra låren osv.
Mina närmaste vänner är smala båda två. Det här låter hur konstigt som helst. Men deras fett sätter sig på midjan. Då menar jag inte att de är tjocka där. Men om de går upp i vikt är det på låren. På magen är de alltid smala. De säger hela tiden, oh jag vill ha dina ben. De är perfekta.
En gång när jag och X gick på stan sa hon "du, har jag lika stora lår som henne?" det var en tjej som var överviktig och ur min mun flög det, "är du helt åt vansinne, fan heller? du har jätte fina och smala ben. Nu var du dum, så där får du inte tänka eller säga"
Kom på då, att hon jämför sina lår med andras. Jag som inte är nöjd med min midja jämför min midja med andra.
Tänkte aldrig förut på att man kan ha fett på låren lixom. Men nu när folk har pratat om hur smala lår folk har osv har jag självklart börjat tänka på det.....
Jag känner att den här bloggen är töntig när jag skriver om fett hit och dit. vill bara slå mig själv, hur kan jag vara så dum lixom... Jag skriver väldigt vimsigt också. Men har den här bloggen endast för att skriva av mig. heejsvejs.
Kommentarer
Trackback
