igår
I skolan åt jag mat med kolhydrater, vilket jag inte gjort på hela veckan, på stan köpte jag en choklad vilket resulterade att när jag kom hem fortsatte suget och jag åt EN MASSA. en massa glass, kunde inte sluta, fast att jag inte ville. varför blir det så? jag äter fast att jag inte vill, jag känner mig typ tvungen. varför varför? känner någon igen sig?
Min kompis ville på kvällen bjuda mig på mat, jag va mätt som fan efter all glass men endå sugen på mat lixom. Att få äta mat med kolhydrater en dag. MUMS. hon bjöd på mat, det va ost och såsar och alltmöjligt som jag absolut inge brukar äta. Jag njöt såklart för det var så gott, men efteråt kändes det skit. Att jag också skulle dölja det för henne ixom. Sen köpte vi godis och då sa det stopp. jga kunde inte äta mer, förstå hur mycket godis, klass, mat jag ätit. Åt så mycket kalorier alltså. Jag har nog inte ätit så mycket kalorier under hela veckan som jag gjorde igår. Det känns verkligen skit. Ställde mig på vågen. Vägde igårmorse 65 och imorse vägde jag 66.... fan. Nu är det bara att börja om på ny kula.
Åt mackor till frukost, tänkte att skit samma. Men nu ångrar jag ju det också. Ska äta med familjgen ivkäll och då kommer man ju äta kolhydrater. oh, att det ska finnas en sån jäkla massa bekymmer :(
SUCK
insidan som talar
Iallafall, imorse när jag vaknade skakade jag och hade ont i huvudet. Kroppen var riktigt tung.. Men jag pallrade mig iväg till skolan iallafall, eftersom jag hade saker som var tvungen att göras. Jag har som sagt skippat att äta kolhydrater i en vecka nu iallafall. Alltså¨
frukost : gröt
lunch: sallad utan kolhydrater
middag: sallad och ex lite kyckling.
Förstår inte varför jag hade sån tung och skakig kropp imorse. kan det ha orsakats av hur jag äter? eller vad tros? Jag har ingen aning.. Skulle vilja veta lite mer om denna metod.
Som inlägget jag skrev tidigare om "Blondinbellas "bantnings metod" som den kallas.. det står att man ska äta mycket fett. Men det håller jag mig ifrån också. Kraschar allt då? jag hoppas inte det..
Mammamin klagar på att jag inte äter kolhydrater. Jag hatar när någon pratar och klagar eller ihuvetaget påpekar vad jag äter, när jag står där med min mat, lixom. Det är min kropp och jag äter vad jag vill och hur mycket/lite jag vill. Jag har börjat mer och mer att jag vill äta ifred. t.ex igår var jag vrålhungrig vid middagstid och då väntade jag ungefär en timme extra, eftrersom familjen skulle åka bort då, och då kunde jag få laga min mat ifred utan några jobbiga komentarer...
vänder sig ut och in
lunch: lika som igår, den fjuttiga salladstallriken som inte mättar ett skit, bestod av mortöttsbitar, ananas & sallad.
Har haft idrott med klassen nu iallafall, sprang som tokar, typ 5 km tror jag. nu sitter jag här med en matsäck som vrider sig ut och in. Mamma frågade precis om hon skulle göra spagetti och köttbullar åt mig. Men jag får försjutton inte äta spagetti (för mig). Men en sallad med köttbullar skulle inte vara så tokigt?
puh!
dit igen
Länge sen jag skrev, men har varken haft tid eller lust att sitta vid datorn.
Sitter i en matångestgrop just nu eller vad man ska kalla det. har ätit detta idag:
frukost: gjorde gröt - en halv liter havregryn och en liter vatten i micron + lite sylt på.
lunch: en liten salladstallrik i skolan. Sallad, lite keso och kycklingbit.
middag: majs, ärtor, broccoli, annanas och någon få kycklingbit sådär.
nu: har ätit russin (vilket jag har en jäkla ångest för) tog dom för att jag var så hungrig, kunde inte hålla ifrån. Nu sitter jag här och velar fram & tillbaka om jag ska gå ut eller inte.
svara nu- kort ja eller nej. Låter min mat bra för denna dag?
eller är det bara jag som tycker att dom här russinen jag åt precis förstörde hela skiten och att jag nu är tvungen att gå ut och gå.
För att ni ska kunna svara på frågan kanske ni vill veta dagens träning: Jo, en rask promenad på 5 km.
Som det kanske märks här i bloggen. det mesta jag skriver om är mat. Men det är mest det som styr om jag har en bra dag eller inte och hur jag känner mig. Om jag har ätit dåligt som sagt kan min dag baka åt helvete.
Brukar inte läsa blondinbellas blogg, men gick in på henne en snabbis en gång och då skrev hon detta inlägg:
"Många har undrat över hur det har gått med min Low Carb - High Fat kost och nu ska jag berätta.I tre veckor har jag uteslutit (nästan till 100%) kolhydrater såsom pasta, ris, potatis, brös osv. Och istället ätit mycket kött, fisk, nötter, sallder och feta såser. Jag har bytt ut 0,5 % fett filmjölken ill 3% osv. Fett har alltså varit okej att äta.
På tre veckor gick jag ner två kilo, vilket jag tycker var helt perfekt och jag är nöjd nu. Men det var inte därför jag började äta! Jag har länge känt att jag inte mår bra av något i kosten som jag äter men jag förstod aldrig vad det var. Det här blev i alla fall bättre:
Hyn - Glöm alla dyra hudvårdprodukter. Det handlar om vad du äter!Magvärk - Magen slutade bli uppblåst i slutet mot kvällen och blev platt!Humöret - Ett jämnare humör! Visste ni att kolhydrater kan bidra till att man lättare bli deprimerad och känner sig ledsen?
Mättnadskänsla - Med att få äta mer fett blir man mer mätt och håller siglängre på maten = Du slutar småäta! Dessutom tappar man godissuget..
Vi människor är ständigt så rädda för fett. Man äter hellre en smörgås utan smör vilket är helt fel då det är smörgåsen som gör dig "tjock" inte fettet! Det bästa med kosten är att man får äta allt gott, en god fisk med en fet sås och avocado-sallad är himmelskt gott och håller dig mätt! Nötter äter jag dessutom varje dag och ändå går man ner i vikt! (även om jag inte vill gå ner mer nu). Nej Low Carb - High Fat funkar utmärkt! " / BLONDINBELLA.
Detta inlägg om Low Carb - High Fat kost slog mig i skallen och jag undviker framförallt potatis, pasta, ris och bröd. Har inte ätit det på flera dagar nu. Eller jo förlåt, åt nästan en hel potatis igår när mamma hade lagat mat och vi hela familjen satt och åt. Mot min vilja, men hela familjgen börjar prata som gåsar om att jag äter konstigt? typ.
När jag kom till bordet ställde jag fram skål med ärtor och majs i för jag hade inte rört mig mycket alls den dagen och en lågenergiförbrukare ska som sagt ha halva tallriken med grönsaker.
Nej, nu ska jag som sagt ut och gå. Huvudvärken kanske går över då? hejdå :)
glass
åt en jäkla massa onyttigt igår vilket resulterade att jag blev hemma från skolan idag för jag kännde mig så äcklig.. Åt brunch imorse, mitt syskon tog en glass och jag tyckte det verkade gott utan att tänka mig för. efter den glassen ångrade jag mig, men tog två till. Kunde inte låta bli, fast att jag inte ville.. det var iallafall runt klockan två. Efter det sa jag stopp och har bestämt att itne äta ett skit mer idag. Ska åka iväg & hitta på någonting så att jag inte tänker på att jag är hungrig. Det är smart : )
En glass-strut innehåller runt 400 kcal? tre stycken blir alltså 1200 kcal. Vilket resulterar att det inte får plats med nå mer kcal för idag.
bra dag
Ska sätta mig och plugga till nationella och sedan dra iväg. Hejdå :)
yes
efter att jag skrev förra inlägget gick jag ut och tog en promenad på en timme och nyss tog jag en till promenad på en halvtimme och jag har inte ätit ett skit sen mitt vrakätande tidigare idag. Magsäcken vred och vände på sig nyss när jag var ute och gick, men det är bättre nu.
Det där när jag äter en massa som tidigare idag när jag tröck i mig tre chokladbollar, mackor, russin och allt vad jag fick tag på.. Alltså, till en början kan jag vara sugen på något gott ex: glass, när jag har ätit glassen blir jag ännu mer sötsugen och tar mer glass, sen måste jag byta till typ kakor för att inte familjen ska märka hur mycket det har försvunnit. allt blir tillslut äckligt nästan, men jag är ändå tvungen att fortsätta äta (?) Sen när jag väl läggar av kan jag sitta och vara hur ledsen som helst och inte veta vart jag ska ta vägen... ska det vara såhär?.. känner mig onormal.
btw, så jag skrev i förra inlägget. "jag vill bara dö ibland..:" Tycker själv att det var lite hårt mot mig själv. just då jag skrev, kände jag väl lite så. Men nu när jag läser efteråt.. jag vill inte alls dö. Bara försvinna till någon annan plats eller bli en helt ny person som är nöjd med sig själv. det är väl skillnad? jag vill absolut inte dö. missuppfatta inte :)
Gott råd som jag har fått här i kommentarerna är att äta frukost, lunch och middag, för att inte bli sugen på en massa sött. Ska verkligen försöka, men vill egentligen inte äta så mycket. Vill inte få högre kalori intag än vad jag kan göra av med.
en fråga. vet någon ungefär hur många kalorer man gör av med när man är i skolan en helt vanlig dag ungefär? Vet inte hur jag ska göra för att få reda på hur mycket, vill kunna kontrolera allt lite bättre..
orkar inte
Nu är jag här igen.. Har ätit jädrans mycket onyttigt i helgen, har bestämt att idag är det stopp. Allt gick bra, ingen frukost, i skolan åt jag lite mat och sen när jag kom hem var det pluggning som gällde. Jag va fast vid att inte äta någonting onyttigt. Ett äpple kan jag väl ta tänkte jag, men det var slut. Vi hade ingenting hemma, jag tittade genom frysen och där låg dom dära goda chokladbollarna mamma och pappa köpte i helgen. Jag ville inte se dom, stängde fort och försökte tänka på någonting annat, men det gick inte jag högg in en och visste vilket sug som skulle komma efter.
Efter att jag ätit en chkladboll va jag sugen på en tilll, kom på lögnen att säga till en undrande mamma senare att min kompis var här, så vi tog en varsin. När jag hade ätit den andra chokladbollen tänkte jag att när mamma frågar senare kan jag lika gärna säga att det var två kompisar här. Förstår ni? Att jag kommer på vita lögner för att stoppa i mig någonting jag egentligen inte vill ha i mig? Nu sitter jag här lite hungrig på riktig mat, men det går ju inte nu. Har ju redan ätit de dära kalorierna som jag skulle fått i mig till maten.. Lär väl lägga till att jag åt en macka och russin för att jag var tvungen att äta någonting.. Allt känns skit just nu. En kompis vill att jag ska med och fika, men det går ju inte! jag får inte äta ett skit mer idag. usch, jag hatar hur mitt huvud tänker. Det är snart sommar, jag vill bara dö ibland....
anonym
Jag har många gånger skrivit inlägg på min vanliga blogg om det jag behöver skriva av mig om, men jag har aldirig Publicerat de inläggen. Jag kan inte berätta. eller berätta? Vad är det jag ska berätta? Om min osäkerhet, om hur mycket jag hatar mig, om mitt konstiga beteénde till mat som ingen vet om som jag har börjat med nydligen.
Okej, när jag håller på att skriva såhär kommer ni aldrig förstå.
men om jag börjar berätta skriva vad jag inte tycker om när det gäller mig.
Mitt ansikte
Min kropp
Min röst
Min osäkerhet
Min längd
Det där räcker nästan. Ni som läser kommer väl tycka att det där bara är tjafs. Men det är inte något bara. Inte för mig. En tonåring, jag är sjutton år. Osäker, har aldrig haft någon pojkvän. Jag vill egentligen, men jag kan inte. Jag känner mig äcklig. Skulle aldrig tänka mig att någon skulle se mig i bh & troser. Min fula figur. Fast att en kille eller tjej säker till mig vad fin du är dig / du är så fin. jag kan inte ta åt mig något sånt. Det går in i det ena örat, jag tackar och säger väl detsamma och sen går det ut genom mitt andra öra. Hur kan någon säga att jag är fin? det går inte att få in och att jag ska försöka förbättra mitt självförtroende när jag är som jag är.
Igår var det som sagt sista april. Vilket betöd fest. Även där. Bland 7 andra fina tjejer, känner jag mig såklart som den fulaste. Jag är ungefär 1.70 lång och min vikt pendlar mellan 66-69. Mitt bmi ligger alltså runt 22, vilket betyder normalviktig.
Jag tänker mycket på min vikt. Försöker gå ner. Ibland en vanlig skoldag äter jag frukost, lite lunch och middag. Min mage kurrar när jag ska sova, men jag somnar in. Nöjd för att jag inte har ätit mer än vad jag behöver. Andra dagar Äter ajg frukost, lunch, kommer hem från skolan och är själv hemma, vräker mig i allt från glass, lite nötter, russin. Tar lite av allt möjligt för att inte min mamma ska märka att jag har ätit en massa onyttiga saker. Sen är det dags för middag, äter det och sen på kvällen ett nytt lass glass och grejer, smyger i köket för jag jag bara måste få några nötter eller liknande. Och sen sen jag lägger mig, gråter jag till sömns för att jag vet att jag har gått upp i vikt den dagen. Mitt mål är ju att gå ner i vikt, inte äta en massa äckel!
När du läser det här, känner du igen dig? eller tycker du att jag är konstig? Jag måste få svar på om jag är ensam om det här, det är nämligen exakt så det känns. vad ska jag göra? Mår så bra när jag har ätit lite och tränat. Men ibland kommer förkylningarna eller bara sugen heten på det onyttiga.
Mitt dåligt självförtroende. Hur kommer det sig då? Tillbaka till min bästa vän, hon har alltid varit finare än mig, haft snygga pojkvänner, blev av mig oskulden för länge sen, hon vet vad hon tycker, är bestämd, skäms inte för sin kropp-utan hon tycker om den. Exakt som jag vill vara! Hon är fin, jag är ful. Allt är raka motsatsen. Jag orkar inte mera. Det har hänt en massa saker i mitt liv som sänker ens självförtroende.
Inte nog med att jag hatar min kropp, jag hatar mitt ansikte som blir fulare när jag ler, mina tänker syns då, dom är raka och så. men dom två stora tänderna i fram är stora + att det är en liten glugg mellan. Min röst, jag lesbade när jag var mindre, jag har mycket saliv i min munn som påverkar rösten. Jag hatar med andra ord mig och min osäkerhet.
Om du har orkat läsa igenom allt detta eller så, kommentera gärna.
Jag försökte skaffa en blogg såhär som anonym förut också. Skrev ett inlägg där som löd:
allt är för mycket just nu, allt runt om mig och tiden räcker inte till. Som en liten hjälp till mig själv tänker jag skriva av mig det som behövs. Har personligen svårt att berätta allt för alla eller allt för någon. är det så att jag skäms för något? att jag lixom har för mycket stolthet så att jag vill att andra ska tro att allt är perfekt.skulle inte vara så tokigt att ha någon som jag verkligen kunde prata med och lita på in till det sista. men har ingen. inte ens min egna mamma. det finns ingen person i världen som ajg kan berätta allt som jag vill för någon .
om det bara skulle finnas ..
